Sveriges Tennismuseum finns vid torget i Båstad. Mitt i Båstads klassiska del, “inpyrd” av tennishistoria. Härifrån har vi Båstads berömda tennisstadion inom synhåll.
Redan i entrén till museet möts vi av smakprov hämtade från olika epoker av svensk tennishistoria. Välkommen att göra en historisk tennisresa genom tiden – från 1880-talet och fram till våra dagar.

Tre rum symboliserar historian

Första rummet

I första rummet upplever vi tiden då tennis etablerade sig i Sverige. Sveriges kronprins, sedermera Gustav V, som vid ett studiebesök i England hade fängslats av den vita sporten var en av dem som kom att betyda åtskilligt för att tennis skulle bli stort i Sverige.
Ett rikt bildmaterial berättar om tennisens början i Båstad. På den första tennisbilden från Båstad ser vi två mixedpar som spelar tennis på en måttligt jämn gräsmatta.
I en särskild monter i detta rum möter vi också ett elegant par – elegant klädda i tenniskläder fån 1890. Det är “första paret ut” i en unik samling av tenniskläder från skilda epoker i tennishistorien.

Hela denna samling har donerats till tennismuseet av Ola Hallengren, Stockholm.

Denna första avdelning av museet skildrar en tid då tennis ännu var mera sällskapsspel än idrott.
I denna avdelning möter vi också av många klassiska byggnader i Båstads tennishistoria: Strand, Skånegården, Pershög, Buena Vista, Malens Havsbad m.fl.

 

Andra rummet

Här skildras en tid då tennis har etablerat sig som idrott. Här möter vi bl.a. 20- och 30-talens legendarer: Kalle Schröder, Sune Malmström, Sigrid Fick, Hilde Sperling m.fl.
Under inte mindre än 15 somrar – med början 1930 – deltog Gustaf V i tävlingarna i Båstad. Detta gav såväl sporten, som Båstad, en omfattande publicitet.

1948 upphöjdes tävlingarna i Båstad till “Internationella Svenska Mästerskap” eller Swedish Open. I detta rum möter vi samtliga segrare i tävlingen sedan dess. Idel världsstjärnor. Eller vad sägs om namn som Ken Rosewall, Roy Emerson, Stan Smith, Manuel Santana, Nastase m.fl. utländska toppnamn. Och så förstås våra egna – Sven Davidsson, Lennart Bergelin, Ulf Schmidt, Jan Erik Lundqvist, Björn Borg, Mats Wilander, Joachim Nyström, Henrik Sundström m.fl.

I detta rum kan vi följa klädmodets fortsatta utveckling genom den Hallengrenska samlingen.
Vi kan också följa utvecklingen beträffande bollar, racket, banunderlag mm.

 

Tredje rummet

Här skildras tiden från 1940-talet och fram till våra dagar. I slutet av 1940-talet börjar Sverige “sticka upp” som tennisnation. Namn som Torsten Johansson, Sven Davidsson och Lennart Bergelin dominerar.

Så kommer 1960-talet med den lysande epoken med Janne Lundqvist och Uffe Schmidt i centrum. Oförglömliga DC-matcher, – många av dem i Båstad. TV får sitt genombrott och de många dramatiska DC-matcherna i början av 1960-talet direktsänds i sin helhet!!
Tennis blir nu den stora innesporten i vårt land.

Tennisklubbarna får en anstormning av unga och gamla som vill spela tennis. Nya banor byggs över hela landet.
1972 debuterar Björn Borg i Davis Cup. F.ö. i en oförglömlig match i Båstad mot Nya Zeeland. Därmed har sagan Björn Borg inletts. Den omfattar bl.a. ofattbara fem raka segrar i Wimbledon!

När Björn drar sig tillbaka träder en ny yngling fram på världsarenan: Mats Wilander. Han slår som 17-åring igenom med dunder och brak i Franska Öppna 1982. Når sedan ofattbara framgångar. När sedan ytterligare en mästare träder fram – Stefan Edberg – talar en förvånad och begeistrad tennisvärld om “Det svenska Tennisundret”.
“Undret” omfattade en rad lysande tennisspelare utöver de tre nämnda: Anders Järryd, “Henke” Sundström, Joachim Nyström, Kjell Johansson och många fler.
Även inom damtennisen träffar man här i museet många kända profiler – från Sigrid Fick på 1920-talet till dagens stjärnor med Åsa Svensson i spetsen.
Sveriges DC-insatser skildras i en särskild avdelning i museet. Sveriges debut i DC-sammanhang skedde redan 1925. Då hette de svenska spelarna Marcus Wallenberg och Sune Malmström. De stora framgångarna skulle dock komma långt senare.

Även de svenska framgångarna i Wimbledon och övriga Grand Slamturneringar uppmärksammas i särskilda montrar.

I en avdelning kan vi studera de två tillfällen då det hettade till i Båstad:
Första gången var inför DC-matchen 1968 mellan Sverige och Rhodesia. De våldsamma kravallerna utanför tennisstadion gjorde att arrangörerna beslöt att inställa matchen. Den flyttades till en ort i Frankrike.

Det andra tillfället var DC-matchen mot Chile 1975 – två år efter militärjuntans kupp i Chile. Demonstrationerna mot Chile var ännu mera omfattande än demonstrationerna 1968. Nu var man dock bättre förberedd från samhällets sida. Matchen genomfördes – praktiskt taget utan publik – medan demonstranterna genomförde sin protestaktion på torget i Båstad.

Lämna ett svar

Stäng meny