Leif Dahlgren har lämnat oss

Leif Dahlgren, en av svensk tennis stora ledare och utbildare, har den 28 oktober lämnat oss efter en tids sjukdom. Han blev 83 år gammal.

Leif Dahlgren, en av svensk tennis stora ledare och utbildare, har den 28 oktober lämnat oss efter en tids sjukdom. Han blev 83 år gammal.

År 1970 anställdes Leif som utbildningsansvarig i Svenska Tennisförbundet. Sedan dess har han i över 30 års tid verkat för tennissportens utveckling såväl i Sverige som i utlandet.

Under sin tid på Svenska Tennisförbundet ledde han arbetet med tränarutbildningen under den mest expansiva fasen och blev därmed ett välbekant och respekterat ansikte hos hela den svenska tennistränarkåren. Leif tog också initiativet till landets första tennisgymnasier, däribland Tretorn Tennis Academy i Båstad.

I mitten av 80-talet lämnade Leif svensk tennis för London där han under flera år ledde arbetet med utbildningsfrågor på Internationella Tennisförbundets utvecklingsavdelning. Han har vid ett flertal tillfällen uppmärksammats för sitt arbete med att sprida tennissporten i världen. 1999 emot tog han ITF:s Award for Services to the Game.

Leif har en stor del i svensk tennis utveckling och framgång, framförallt för när det gäller att värna om tennistränarnas situation. På ett hängivet sätt har han, även långt efter sin yrkeskarriär, varit drivande när det gäller utveckling och nytänkande inom tränarutbildningen. Leif har även varit en stor tillgång för Tennismuseet i Båstad där han verkat i styrelsen sedan starten. Det är därför med stor saknad och sorg som vi nu tar farväl av en tennissveriges stora profiler.

Leif Dahlgren till minne

Leif Dahlgren, Båstad, har avlidit i en ålder av 83 år. Han sörjes närmast av sin hustru, Marianne, samt barn och barnbarn.

Inom vida kretsar av tennis-Sverige råder sorg. Sorg och saknad råder även inom Föreningen Sveriges Tennismuseum. Leif Dahlgren var en mycket uppskattad medarbetare.

Vi, som hade förmånen att ha Leif Dahlgren som vän och medarbetare, lärde känna en verkligt fin och god människa. Leif var en medmänniska. För honom var begreppet medviktigare än mot.

Som person och medmänniska gick Leif stillsamt fram genom livet. Han behövde inte ta till några stora åthävor. Hans kompetens ingav respekt. I sitt arbete med svensk – och senare även internationell – tennis gick han rakt fram. Hans arbete präglades av visionen om hur man kan skapa förutsättningar för ungdomar att genom bl.a. rätt sorts träning och personlig utveckling kunna förverkliga sina tennisdrömmar.

Personligen hade jag förmånen att ha Leif som vän och medarbetare i Föreningen Sveriges Tennismuseum i Båstad. Jag minns detta samarbete och denna vänskap med värme och tacksamhet. Tillsammans med Leif blev man på gott humör och alltid stimulerad till extra arbetsinsatser.

Leifs insatser har varit en tillgång för svensk tennis. Med sin långa erfarenhet och sina djupa kunskaper om tennis och dess historia har han också för tennismuseet varit en stor tillgång. Jag vet att styrelsen och mina efterträdare i museets personal har samma erfarenhet – liksom tennisvänner runt om i Sverige och i andra länder.

Det känns tomt idag.Inte minst i Tennismuseet. Tomt vid styrelsebordet, i museilokalerna och vid kaffebordet i  köket. Vi saknar Leif – hans kunnande, värme och generositet.

Leifs föredöme blir nu vår kraftkälla i arbetet för att göra svensk tennishistoria levande och tillgänglig. Det blir ett sätt för oss att hedra Leifs minne.

Kalle Eriksson

Dela med dig här

Lämna ett svar

Stäng meny